Det här är Mikael, min kära sambo!
Honom träffade jag 2007 via hans bror Patrik och dennes då flickvän, numera fru Emelie! Emelie är en vän till mig så hon och Patrik pratade ihop sig och föreslog att jag skulle träffa Mikael. Sagt och gjort, en helg följde jag med
till Göteborg och träffade Mikael hemma hos honom och Patrik. Vilket vi fortfarande retar deras far för ibland, denna sa vid något tillfälle att "Man måste UT för att träffa tjejer, det kommer inte komma någon och knacka på
dörren!" Jag knackade inte ens på, jag gick bara rätt in strax bakom Emelie och Patrik.
Mikael visade sig vara en otroligt snäll, rolig, omtänksam och kärleksfull man som alltid ställer upp - både för mig som för andra! Han är nog den person som har det största hjärta jag någonsin mött.
Därför tillägnar jag detta inlägg åt honom och en utav hans större prestationer här i livet: när han idag löste körkortet!! 😄
Så, Mikael - när började du övningsköra?
Jag började övningsköra 2012 på Järntorgets Trafikskola och har kört till och från sedan dess, därför körde jag väldigt mycket i Linné och Majorna i början. Jag har även kört i Guldheden och Mölndal med andra trafikskolor. I början hade jag ganska lätt för mig då mycket var likt att köra moppe vilket jag körde när jag var yngre. Då körde jag bland annat från Utby till Torslanda en gång för att delta på ett kalas. Däremot blev jag helt paff över att bilen gick framåt när man la i växel och släppte kopplingen, det har man ju inte alls på en moppe!
Var det något du hade svårt för när det kom till att köra?
Att backa var en stor frustration! Backa runt hörn gick väl, men att backa in i en parkeringsruta gick bara inte. Det var först när jag körde med en finsk lärare på Pofu som jag löste det. Hon förklarade samma sak som alla andra men hon var den som nådde igenom och efter fyra försök satt den. På uppkörningen satt det som en smäck! Det var en SÅ skön känsla när den bara gled in! Då har jag ändå lagt ner otroligt mycket tid - ibland hela lektioner på att backa och ändå inte fått det att sitta.
Hur kom det sig att du bokade uppkörningen till slut, kände du dig "färdig"?
Man känner sig ju aldrig säker, det är lite som när man i tv/data-spel skall döda en boss - man tragglar och tragglar och lär sig mer men blir aldrig riktigt klar att fälla den slutgiltiga bossen. Den sista pushen kom från min chef David Menwall. För nästan exakt två månader sedan frågade han om vi inte skulle ta och boka det där provet. Nu blev det på riktigt och jag var tvungen att flyga!
Var du nervös inför proven?
Nej, jag kände bara att jag får göra mitt bästa. Det får bli 40 poäng på teorin så får jag gå hem och slicka mina sår för att sedan plugga på riktigt. Jag hade läst igenom boken en gång och inte fått tillgång till teorifrågorna på nätet förrän en knapp vecka innan. Ändå hade jag vart på trafikskolan ett bra antal gånger om att jag behövde ha ut ett nytt lösenord utan att det kom något. När jag sedan löste teoriprovet var det bara att satsa allt på att fälla drak-bossen! Det enda jag var lite nojig över inför körprovet var säkerhetskontrollen, vilken jag gick igenom via YouTube fyra gånger samma dag.
Hur tyckte du proven gick?
Kändes lite ångestfyllt innan det hela började. Det var en extrem koll inför teoriprovet av två hårda damer, den ena började med att skälla ut en kille som gick till fel sal medan hon som skulle hålla i mitt prov avvisade en kille från provet då han inte hade gjort halkan. Kändes litegrann som den där hemska tantenfrån Harry Potter som alla hatar. Jag tror aldrig att jag skrivit min signatur så "normalt" som när det var min tur!
Jag började övningsköra 2012 på Järntorgets Trafikskola och har kört till och från sedan dess, därför körde jag väldigt mycket i Linné och Majorna i början. Jag har även kört i Guldheden och Mölndal med andra trafikskolor. I början hade jag ganska lätt för mig då mycket var likt att köra moppe vilket jag körde när jag var yngre. Då körde jag bland annat från Utby till Torslanda en gång för att delta på ett kalas. Däremot blev jag helt paff över att bilen gick framåt när man la i växel och släppte kopplingen, det har man ju inte alls på en moppe!
Var det något du hade svårt för när det kom till att köra?
Att backa var en stor frustration! Backa runt hörn gick väl, men att backa in i en parkeringsruta gick bara inte. Det var först när jag körde med en finsk lärare på Pofu som jag löste det. Hon förklarade samma sak som alla andra men hon var den som nådde igenom och efter fyra försök satt den. På uppkörningen satt det som en smäck! Det var en SÅ skön känsla när den bara gled in! Då har jag ändå lagt ner otroligt mycket tid - ibland hela lektioner på att backa och ändå inte fått det att sitta.
Hur kom det sig att du bokade uppkörningen till slut, kände du dig "färdig"?
Man känner sig ju aldrig säker, det är lite som när man i tv/data-spel skall döda en boss - man tragglar och tragglar och lär sig mer men blir aldrig riktigt klar att fälla den slutgiltiga bossen. Den sista pushen kom från min chef David Menwall. För nästan exakt två månader sedan frågade han om vi inte skulle ta och boka det där provet. Nu blev det på riktigt och jag var tvungen att flyga!
Var du nervös inför proven?
Nej, jag kände bara att jag får göra mitt bästa. Det får bli 40 poäng på teorin så får jag gå hem och slicka mina sår för att sedan plugga på riktigt. Jag hade läst igenom boken en gång och inte fått tillgång till teorifrågorna på nätet förrän en knapp vecka innan. Ändå hade jag vart på trafikskolan ett bra antal gånger om att jag behövde ha ut ett nytt lösenord utan att det kom något. När jag sedan löste teoriprovet var det bara att satsa allt på att fälla drak-bossen! Det enda jag var lite nojig över inför körprovet var säkerhetskontrollen, vilken jag gick igenom via YouTube fyra gånger samma dag.
Hur tyckte du proven gick?
Kändes lite ångestfyllt innan det hela började. Det var en extrem koll inför teoriprovet av två hårda damer, den ena började med att skälla ut en kille som gick till fel sal medan hon som skulle hålla i mitt prov avvisade en kille från provet då han inte hade gjort halkan. Kändes litegrann som den där hemska tantenfrån Harry Potter som alla hatar. Jag tror aldrig att jag skrivit min signatur så "normalt" som när det var min tur!
Provet i sig var rätt lätt om man bara gick igenom varje fråga
noga. Jag både lyssnade på frågorna med hjälp av hörlurar samt läste dem. Vanligtvis kändes det som att två svarsalternativ var helt galna och var det något jag var osäker på tänkte jag på hur jag själv skulle ha gjort i trafiken. Jag landade i slutändan
på 58 poäng och blev godkänd vilket gav mig ett lugn och en harmoni inför körprovet.
På körprovet fick jag köra med en kvinlig kontrollant som hette Ava. Jag hoppades på en kvinna och kände mig lättad över att jag faktiskt fick det! Efter en kortare information samt säkerhetskontroll där jag fick kontrollera styr och broms-servo körde vi från Trafikverket mot Guldheden, upp till Chalmers där jag fick backa in på en parkering. Den satt, hon kontrollerade inte ens genom att öppna dörren. På väg ned mot Korsvägen blev det ett litet stopp pga en som körde in precis framför mig inför en korsning. Det var heldraget vilket inte hindrade honom, han gjorde sedan en U-sväng och körde tillbaka åt det håll vi kommit ifrån. Jag fick dock fortsätta ut på leden och sedan tillbaka till Trafikverket. Det enda som jag kände var en tveksamhet under körprovet var idioten som gjorde U-svängen i korsningen vilket störde min körning, i övrigt kändes det bra!
Hur kändes det när allt sedan var över?
Förlösande. En sorts tomhet. Alla dessa lektioner, alla dessa timmar utan att känna sig redo. Och nu då, vad händer nu? Det tog en bra stund innan det gick upp för mig att jag faktiskt hade lyckats på bägge proven, att jag har tagit körkort!!
Hur ska du fira detta?
Nu ska jag faktiskt fira det med en öl på Västerhus. Det är jag värd!
På körprovet fick jag köra med en kvinlig kontrollant som hette Ava. Jag hoppades på en kvinna och kände mig lättad över att jag faktiskt fick det! Efter en kortare information samt säkerhetskontroll där jag fick kontrollera styr och broms-servo körde vi från Trafikverket mot Guldheden, upp till Chalmers där jag fick backa in på en parkering. Den satt, hon kontrollerade inte ens genom att öppna dörren. På väg ned mot Korsvägen blev det ett litet stopp pga en som körde in precis framför mig inför en korsning. Det var heldraget vilket inte hindrade honom, han gjorde sedan en U-sväng och körde tillbaka åt det håll vi kommit ifrån. Jag fick dock fortsätta ut på leden och sedan tillbaka till Trafikverket. Det enda som jag kände var en tveksamhet under körprovet var idioten som gjorde U-svängen i korsningen vilket störde min körning, i övrigt kändes det bra!
Hur kändes det när allt sedan var över?
Förlösande. En sorts tomhet. Alla dessa lektioner, alla dessa timmar utan att känna sig redo. Och nu då, vad händer nu? Det tog en bra stund innan det gick upp för mig att jag faktiskt hade lyckats på bägge proven, att jag har tagit körkort!!
Hur ska du fira detta?
Nu ska jag faktiskt fira det med en öl på Västerhus. Det är jag värd!
0 kommentar(er)
