Där inleddes det med en gruppintervju där vi först fick varsitt kort med varsin fråga. Vi tog varvet runt och presenterade oss samt besvarade den fråga vi fått. Själv fick jag frågan "om du skulle ställa dig upp här och nu och hålla ett tal, vad skulle ditt tal andra om?".

Och för att vara helt ärlig så har jag aldrig gillat att stå och prata inför folk på det sättet, vilket jag sa. Så om jag hade kunnat så hade jag undvikit det eller hållt det jävligt kort. För jag vet inte riktigt var som är värst - att hux flux behöva stå och prata utan att veta om var eller att ha gott om tid på sig och därmed även skapa pressen av att "det här måste bli bra!". 

Därefter delades vi iallafall in i tre mindre grupper där vi skulle diskutera olika sett att se på att vara anställd på Liseberg, vilket vi presenterade för hela gruppen. Sen hade de två intervjuarna lite frågor till hela gruppen innan det var dags för den enskilda intervjun. Min blev ytterst kort - killen jag pratade med undrade vad jag tyckte om intervjun och var det var jag hade jobbat tidigare och sen var det klart. Där hade man kunnat gå vidare till en andra intervju redan idag med representanter från hotellet, men dit ville han inte skicka mig idag. Han upplevde inte att jag var rätt för hotellet, men eventuellt kunde jag platsa i parken och i så fall skulle de höra av sig därifrån för en andra intervju. Känslan jag fick på väg ut var dock att det inte kommer hända, men man vet ju aldrig! Bara att vänta och se helt enkelt.