Besprutning
Efte en del om och men lyckades jag skaffa mig en tid för min spruta, idag kl 11. Vilket nu under förmiddagen ger mig en herrans massa nerver av någon anledning… Känns verkligen som att hela magen är full av fjärilar som flyger runt med olika känslor. 
Tänk om jag inte hittar dit? 
Tänk om jag inte får ta sprutan? 
Vad händer om jag får någon form av dunder-reaktion? 

Den där första oron hjälpte Micke mig att desarmera ganska enkelt. Han var nämligen på Scandinavium för sin spruta för två-tre veckor sedan, så han kunde beskriva hela förloppet. Du går in på Scandinavium via den vanliga entrén - du kan inte missa den! Det är fullt med flaggor överallt. Där inne sitter en som tar emot dig, scannar ditt körkort och frågar om du fyllt i din hälsodeklaration. Har du inte gjort det får du ett papper att fylla i av henne. Och du lär få ett munskydd av dem också, om du inte har ett eget. 
Sen får du gå in nästan direkt. Jag var tjugo minuter tidig, men de skickade in mig i ett bås nästan direkt. De står uppradade med nummer på, så du går bara in, får din spruta och sen vänta i en kvart ute i väntrummet för säkerhets skull. 
Enkelt, eller hur? 

Oro nummer två var inget jag egentligen kunde göra något åt förrän jag kom dit. Att den överhuvud taget fanns hade att göra med ett samtal jag råkade höra för någon månad sedan eller två, när Micke och jag var ute på vår städ-frukost. Två män satt då och pratade om sprutan, varpå den ena berättar om en tjej som hade blivit hemskickad för att hon vägde för mycket. Jag nämnde det för Monica ett par dagar senare, då vi satt och diskuterade vaccinet av någon anledning. Det är inget jag hört något om!? sa hon. 
Nej, inte jag heller förrän jag hörde dessa två herrar. Och jag är ju inte "normalviktig" direkt…
Vi konstaterade väl att då de här var första och enda gången någon av oss hörde om det så var det troligen inte sant, men det sitter ändå kvar i bakhuvudet av någon anledning. 

Tredje oron - den lär jag ju inte få reda på ikväll eller imorgon oavsett. Men tänk om jag måste åka ambulans från Scandinavium pga någon extrem reaktion redan där? Troligtvis inte, jag förstår det, men fjärilarna i magen är bra envetna… Jag vet ju att de flesta bara får lite ont i armen, möjligen lite influensa-symptom men jag pratade även med en granne som typ tappade känseln i hela armen, som inte kunde lyfta den. Eller de som legat däckade i influensa. Not really interested in any. Kort och gott - bara att hoppas på det bästa. Känns bra bara att få ut dem ur huvudet, satt i pränt. 

(null)