Skymningsflickor
När vi besökt Crime Talk på We & Deli i slutet av januari gjorde man reklam för teater-pjäsen Skymningsflickor. Vi "skulle kolla upp den" lite mer, som man brukar säga. Det brukar ju dock aldrig ske, så efter någon dag eller två frågade jag om vi inte skulle ta och boka denna? Jomen visst! tyckte resterande. Jag tog således och bokade fyra biljetter till idag, på gamla Teater Uno på Esperantoplatsen. Vi bokade även in ett restaurangbesök på Schnitzelplats, där jag och Micke varit på en utav våra dejter så vi kände till stället litegrann och visste att det var bra. Schnitzel blev det till tre av fyra – själv körde jag kalvfärsbiffar med mos och dillsås. Kände väl lite att ska vi nu ändå till systerrestaurangen Gyllene Prag på måndag och fira svärfar så känns det lite dubbelt upp med schnitzel två gånger på så pass kort tid. Dessutom är ju den med ost i godare än "vanlig" och den hade dem dessvärre inte idag… Efter middagen hade vi gott om tid på oss, vilket ledde oss till Kungsbaren för en dricka eller två.
Teatern började kl 19, med insläpp 18:30. Vi anlända ca 18:45, tror vi var sist in så vi kunde hänga av oss utan att behöva knö med folk. Micke, papsen och mamsen köpte varsin dricka och vi begav oss in. "Tyvärr" var det fria sittplatser, så vi fick sätta oss två och två då det inte fanns något ställe kvar där man kunde sitta fyra pers. Jag och mamma hamnade längst bak medan Micke och pappa hamnade på raden framför. Det var en väldigt intim teater-salong, tror det var 6 pers per rad i vardera sektion, totalt plats för ca 40 personer. Teatern, Skymningsflickor, handlade om Bernhardina och hennes "kollegor" som arbetade på bordell. Man fick därigenom följa livet som prostituerad på en bordell samt de inbördes konflikter som fanns mellan Bernhardina och en kollega. Totalt var det en två timmar lång pjäs med om det var 20 minuters paus. Vi valde dock att avvika i pausen. Mamma hängde inte riktigt med i storyn, pappa tyckte nog det var lite sisådär och Micke upplevde att det var klaustrofobiskt att sitta så pass tight mot folk han inte känner i en sådan liten lokal. Jag tyckte ändå det var en ok föreställning, lite segt bara, kändes inte som att det hände så jättemycket under första akten och det var lite "uppehåll" i berättelsen pga fängelsestraff som man inte la ner någon vikt på och istället "hoppade över".
Känns ändå som att baserat på första akten kan jag rekommendera den till er som gillar lite intimare teater alternativt pjäser med tydlig verklighetsbakgrund.


Schnitzelplatz





Utanför teatern 

Sejdeln